Min syster är väldigt förtjust i dessa klassiska franska tyger med bilder av människor och landskap på. Jag hittade ett tjockt dylikt på 3 meters bredd och pissdyrt, men tog mig råd till 40 cm och hittade dessutom ett snyggt rottinghandtag som jag tänkte skulle vara snyggt till, och minsann, tycker den blev riktigt lyckad. Systern är nöjd också. Tyvärr råkade jag radera den bästa bilden. Så ni får gissa lite. 
Min kompis Ika fyllde år och jag har länge tänkt göra en tehuva till henne. vi dricker ju alltid te hemma hos henne och eftersom kallt te inte är någon hit, så är en tehuva ett måste. Och så önskade hon sig en ny grillvante. Så jag gjorde ett lurvigt kit. Lite kitschigt men härligt. 
Grillvanten är inte så praktisk men lite cool. Den får helt enkelt åka med i tvättmaskinen rätt ofta. Grillvanten är helsvart på baksidan, liksom fodret på båda.
Kategorier: Uncategorized
Idag när jag kom hem så tittade jag med lite piggare ögon på min halva misslyckade torgvante. Och inser med förfäran exakt hur trött jag var igår, jag har ju stickat mönstret från vänster till höger istället för tvärtom! Inte undra på att det bara såg konstigt ut! Riva upp ända ner till resåren och så sticka om (tredje gången gillt) – och voilà – jag är drottning av flätor! Det här gick alldeles utmärkt. Det är numera bara strumpstickorna som ska bemästras. Känns bra, nu kan jag göra jättestora vantar som åtminstone ser vettiga ut, om ändock för stora.
Kategorier: Uncategorized
